Riksantikvarieämbetets symbol


Sankt Hanskorset

På Shetlandsöarna betvingar den vindarna. I Dalarna och i 
buddhismens Kina skyddar den mot ondska och i Storbritannien 
symboliserar den oändlighet. Riksantikvarieämbetets kringla är 
en laddad symbol.

Symbolen som ingår i Riksantikvarieämbetets logotyp finns i olika 
former över hela världen och kallas tetragram. Det är en figur formad 
som en slinga med fyra öglor som korsar varandra. Dess magiska 
laddning beror på att den utförs i ett svep, utan att kniven eller penseln 
lämnar underlaget. Tetragrammet har varken början eller slut och 
uppfattas liksom cirkeln som en symbol för det eviga.

Riksantikvarieämbetet har haft "kringlan" i sin logotyp sedan 1991. Men 
symbolen är mycket äldre än så. Motivet härrör från orientaliska och 
bysantiska ornament. I Norden är det känt under förhistorisk tid och 
finns till exempel på några av våra tidigaste bildstenar.

Under medeltiden fångas tecknet upp av kristendomen. Johannes 
Döparen - i Norden även kallad Sankt Hans - utmärks i medeltida 
kalendrar den 24 juni med ett tetragram. Tetragrammet kallas därför i 
Norden också för Sankt Hanskors.

Knutar binder och fjättrar

I kinesisk buddhism är den ändlösa knuten ett lyckobådande tecken - ett 
av de åtta emblemen för lycka som representerar ett långt liv. Knutar 
anses kunna binda det goda och hindra det onda. Fiskare på 
Shetlandsöarna tror fortfarande att de kan betvinga vindarna med 
magiska knutar och i Storbritannien används knutarna som symbol för 
oändlighet. Där jämförs de med snaror, nät, och har förmågan att binda 
och fjättra.

Tetragrammet förekommer således i olika former över hela världen.
 Det har levt vidare från antiken genom medeltiden till vår tids folkkonst 
i Skandinavien. Ofta ser man symbolen inristad över dörrar. Tanken är 
att det ska hindra onda krafter från att komma in i huset. Knopar och 
bandknutar av olika slag har i alla tider skyddat mor sjukdomar och olycka, 
mot djävlar, demoner och annat otyg. Vanligen var det knopar på rep 
och snören, men det fanns och ristade, målade eller på annat sätt 
framställda bandknutar som flitigt använts i folklig magi.

Tetragrammet är inte bara ett tecken som kan avvärja det onda. 
Mycket tyder på att det inom den kristna kyrkan uppfattats som en central 
gudssymbol. Det finns i skiftande sammanhang, bland annat på irländska kors, 
lombardiska altarreliefer, golvmosaiker, glasmålningar och dopfuntar.

I början av 1950-talet föreslog Finlands hembygdsförbund att märket skulle få 
symbolisera och märka ut kulturminnen, och sedan slutet av 1960-talet är 
Sankt Hanskorset gemensamt vägmärke i Norden för sevärdheter. För 
Riksantikvarieämbetet får Sankt Hanskorset symbolisera skyddet av kulturarvet.

(källa: Riksantikvarieämbetet)