  Riksantikvarieämbetets symbol Sankt Hanskorset På Shetlandsöarna betvingar den vindarna. I Dalarna och i buddhismens Kina skyddar den mot ondska och i Storbritannien symboliserar den oändlighet. Riksantikvarieämbetets kringla är en laddad symbol. Symbolen som ingår i Riksantikvarieämbetets logotyp finns i olika former över hela världen och kallas tetragram. Det är en figur formad som en slinga med fyra öglor som korsar varandra. Dess magiska laddning beror på att den utförs i ett svep, utan att kniven eller penseln lämnar underlaget. Tetragrammet har varken början eller slut och uppfattas liksom cirkeln som en symbol för det eviga. Riksantikvarieämbetet har haft "kringlan" i sin logotyp sedan 1991. Men symbolen är mycket äldre än så. Motivet härrör från orientaliska och bysantiska ornament. I Norden är det känt under förhistorisk tid och finns till exempel på några av våra tidigaste bildstenar. Under medeltiden fångas tecknet upp av kristendomen. Johannes Döparen - i Norden även kallad Sankt Hans - utmärks i medeltida kalendrar den 24 juni med ett tetragram. Tetragrammet kallas därför i Norden också för Sankt Hanskors. Knutar binder och fjättrar I kinesisk buddhism är den ändlösa knuten ett lyckobådande tecken - ett av de åtta emblemen för lycka som representerar ett långt liv. Knutar anses kunna binda det goda och hindra det onda. Fiskare på Shetlandsöarna tror fortfarande att de kan betvinga vindarna med magiska knutar och i Storbritannien används knutarna som symbol för oändlighet. Där jämförs de med snaror, nät, och har förmågan att binda och fjättra. Tetragrammet förekommer således i olika former över hela världen. Det har levt vidare från antiken genom medeltiden till vår tids folkkonst i Skandinavien. Ofta ser man symbolen inristad över dörrar. Tanken är att det ska hindra onda krafter från att komma in i huset. Knopar och bandknutar av olika slag har i alla tider skyddat mor sjukdomar och olycka, mot djävlar, demoner och annat otyg. Vanligen var det knopar på rep och snören, men det fanns och ristade, målade eller på annat sätt framställda bandknutar som flitigt använts i folklig magi. Tetragrammet är inte bara ett tecken som kan avvärja det onda. Mycket tyder på att det inom den kristna kyrkan uppfattats som en central gudssymbol. Det finns i skiftande sammanhang, bland annat på irländska kors, lombardiska altarreliefer, golvmosaiker, glasmålningar och dopfuntar. I början av 1950-talet föreslog Finlands hembygdsförbund att märket skulle få symbolisera och märka ut kulturminnen, och sedan slutet av 1960-talet är Sankt Hanskorset gemensamt vägmärke i Norden för sevärdheter. För Riksantikvarieämbetet får Sankt Hanskorset symbolisera skyddet av kulturarvet. (källa: Riksantikvarieämbetet) |